ASSA 8765 och 2000 – modulfamiljens godkända regellås

Vad ASSA anger om 8765

Två av raderna är värda en förklaring. Vändbart tryckesfall betyder att fallet – den fjädrande kolven som håller dörren stängd när den inte är låst – kan vändas så att samma låshus fungerar i en höger- och en vänsterhängd dörr. Stålfall för branddörr hör ihop med att modulsortimentet som helhet har CE-certifikat 2391-CPR-18-370 för branddörrar i klasserna E och EI 15–60.

Rak regel, och vad det innebär

Skillnaden mot Connect syns när du låser upp, öppnar dörren och vrider ut regeln. Modul- och Classic-familjens regel är en rak kolv som skjuts in i slutblecket. Connect-familjens är en hakregel, som enligt Stöldskyddsföreningen ser ut som en krok och hakar fast dörren i karmen för att försvåra uppbrytning.

Det gör inte den raka regeln till ett sämre lås i klassmässig mening: ASSA anger klass 3 enligt SSF 3522 för 8765 precis som för Connect-låshusen 2002 och 410. Det gör däremot att de två familjerna sitter olika i karmen, vilket är hela skälet till att de kräver olika slutbleck – se slutbleck och cylinderringar.

Var 2000 kommer in

“Assa 2000 och 2002” nämns nästan alltid tillsammans, och det finns en logik i det: de är samma generation godkända låshus i var sin familj. 2000 har rak regel och hör till Modul/Classic; 2002 har hakregel och hör till Connect. Ett 2000 hör alltså hemma i samma resonemang som 8765 – rak regel, godkänt låshus, äldre dörr.

Vi har inte haft någon egen ASSA-produktsida för 2000 framför oss när den här sidan skrevs, så de detaljerade måtten redovisas för 8765 och inte för 2000. Att låshusen skulle vara utbytbara mot varandra påstår vi därför inte. Numret på stolpen är det som gäller, inte likheten i sortimentet.

Modulsortimentet

ASSA beskriver Modul- och smalprofil Classic-låsen som ett sortiment som spänner “från de allra enklaste fallåsen till godkända regellås”, i dorndjup 28, 50 och 70 mm. Godkända regellås som 8765 ligger i den ena änden av det spannet; enkla fallås utan klassanspråk i den andra.

Det är en viktig skillnad att hålla isär när man läser en produkttext. Att ett låshus tillhör modulsortimentet säger ingenting i sig om klass – sortimentet rymmer både låshus som ASSA anger som godkända regellås och sådana som bara håller en dörr stängd. Samma sak gäller åt andra hållet: att ett låshus har rak regel gör det varken godkänt eller underkänt. Det är modellnumret på stolpen, och certifikatet bakom det, som avgör.

För hela familjen anger ASSA också CE-certifikat 2391-CPR-18-370 för branddörrar i klasserna E och EI 15–60. Det handlar om brandmotstånd och är en helt annan fråga än inbrottsskydd: ett låshus kan vara deklarerat för branddörr utan att det säger något om SSF-klassen, och tvärtom. Sitter dörren i en trapphusmiljö där brandkrav gäller är det en uppgift att ta med när delar ska bytas.

Varför vi inte återger återförsäljarnas serielistor

Det finns publicerade listor som grupperar ASSA:s låshusnummer i serier – 200-, 300-, 400-, 500-, 700-nummer i Connect och 560-, 565-, 566-nummer i Modul/Classic – med en funktion angiven per grupp. De listorna kommer från handlare, inte från ASSA, och vi har inte kunnat stämma av dem mot någon källa hos tillverkaren.

Därför beskriver vi inte vad enskilda nummer som 510, 232, 212, 1560, 1301 eller 1487 gör. Att gissa fel om ett låshusnummer är enkelt att göra och svårt att upptäcka för läsaren, och det är exakt den sortens fel som gör att någon köper en del som inte passar. Läs numret på stolpen och ta med det – tillsammans med ett foto – till en låssmed eller en auktoriserad återförsäljare, som har ASSA:s aktuella sortimentsdata.

Klassen gäller enheten, inte huset

Stöldskyddsföreningen definierar en godkänd låsenhet som låshus, låscylinder, säkerhetsslutbleck och förstärkningsbehör som tillsammans och var för sig uppfyller klass 3 enligt SSF 3522. Ett 8765 med ovala cylindrar, eller med cylindrar ur en systemserie, är alltså inte den kombination som certifierades – även om låshuset i sig är rätt. Hur beteckningarna ska läsas går vi igenom under standarder, och resonemanget om när ett byte är motiverat finns under byta eller uppgradera.